Röster från trettiotalet. Det förra och nästa. Kapitel tre: Hissar.
Främst fyra typer av hissar kan sägas ha varit signifikanta för den samhällsomvandling som startade genom Stockholmsutställningen 1930:
A. Paternoster-hissen, uppkallad efter likheten med ett radband till sin konstruktion, framkallade hos många människor ett behov av att just be bönen ”Fader vår”, både när man skulle kliva in i hissen och av. Hissen stannade nämligen aldrig, utan bestod av ett antal hisskorgar utan dörrar som oavbrutet rörde sig i en evighetsslinga. Hisstypen var vanligast i de nyuppförda kontorshusen i Stockholm, som Kooperativa Förbundets och HSB:s huvudkontor. Främsta motivet var naturligtvis att vinna tid och höja effektiviteten (anställda kunde mer obehindrat röra sig runt i huset och kunder slapp stå och vänta på en hiss som aldrig kom). Olyckor var inte helt ovanliga, företrädesvis bland äldre besökare som tvekade/missade att kasta sig in i rätt sekund. Som tur var kunde man ju framföra sitt ärende via telefon.
B. Mathissen i arkitekt Sven Markelius’ kollektivhus, uppfört på John Ericsson-gatan på Kungsholmen 1935. Markelius hade varit en av de tongivande arkitekterna såväl vid Stockholmsutställningen 1930 som delförfattare till den funktionalistiska stridsskriften ”acceptera” året därpå. Acceptera den föreliggande verkligheten! Acceptera att samhället stöps om utifrån de funktionalistiska idealen! Acceptera att köken i lägenheterna i kollektivhuset är mer eller mindre bortrationaliserade och att middagen beställs genom interntelefonen hos restaurangen på bottenvåningen! Acceptera att färdiga rätter ljudlöst svischar upp i mathissen – och disken ner! Kvinnorna skulle inte ödsla bort dagarna på att laga mat fjättrade vid spisen – utan istället lämna in barnen på kollektivhusets dagis och ge sig ut i arbetslivet.
C. Bygghissen innebar en välsignelse för de byggnadsarbetare som annars hade ansvar att bära upp tegel och cement i takt med att våningarnas murar och bjälklag i bostadshusen färdigställdes. Att ”trampa tegel” var en slitsam sysselsättning. En bit in på trettiotalet övergick Einar Mattsson från att bygga villor i förorten till att uppföra de så kallade trevåningslimporna i ytterområdena. När bostadshusen (för att inte tala om kontorshusen) med tiden blev ännu högre ökade behovet av hissar, såväl under byggprocessen som när husen var färdigställda.
Einar Mattsson hade som byggnadssnickare lidit av att se arbetskamrater bli utslitna i knä och rygg av tegeltrampandet. När han nu hade egen firma kunde han göra något åt saken. Han fick kontakt med entreprenören och uppfinnaren Alvar Lindmark som höll på att utveckla en bygghiss. De kom bra överens. De var båda bondsöner. Einar Mattson investerade i den första bygghissprototypen. Med tiden utvecklades företaget Alimak till en världskoncern. Bygghissen bidrog även till att göra EM framgångsrikt.
D. Gröna hissen. Den legendariske skådespelaren Gösta Ekman d.ä. nådde så stora framgångar med den amerikanska komedin ”Gröna Hissen” på tjugo- och trettiotalets teaterscener i Stockholm att han tillägnades en drink med samma namn (gin/curaçao/läsk med fruktsmak). Gröna Hissen dekorerades ursprungligen med russin – som åkte hiss upp och ner i glaset av spriten och kolsyran. Byggnadssnickaren Einar Mattsson efterfrågade genom sitt engagemang i nykterhetsrörelsen hellre bygghissar.
Om tio år fyller Einar Mattsson hundra år. Här på einarmattsson.se hittar du under jubileumsåret 2025 kortare betraktelser över vad som var kännetecknande för Stockholm för nittio år sedan. Men även artiklar kring hur 2030-talet kommer att gestalta sig. Einar Mattsson har skapat bostäder, hyrt ut och sålt bostäder i Stockholm i snart ett sekel.I så måtto är vi ett anrikt företag.
Men även vi kommer att förändras.