Röster från trettiotalet. Det förra och nästa. Kapitel sex: Tidskapslar.
Symbolen för Stockholmsutställningen 1930 syntes överallt, på flaggor, affischer, porslin och kavajnålar, men var inte enklare att tolka för det. Var det en rakkniv, då den nya tidens funktionalistiska människa förväntades vara både stilig och spänstig? Var det en skalpell, då allt murrigt rysch-plysch i bostäderna skulle strimlas och slängas? Eller var det som arkitekt Lewerentz, symbolens skapare antydde, en stilisering av en egyptisk solgud med falkvingar? Solen skulle ju ha en huvudroll hädanefter, hälsobringande och genomlysande individ och boning.
Huvudstaden hade redan en halv miljon invånare – de kom i drivor från landsbygden – och som konsekvens Europas kanske sämsta bostadsstandard. Trångboddhet, torrdass, tuberkulos. Varför börjar tråkigheter alltid på bokstaven T? Här fanns förvisso 2000 skinande rena mjölkbutiker längs gatorna, men det hade mindre att göra med överflöd och mer med brist på kylskåp i bostäderna. Mjölken erbjöds såväl i glasflaskor som i större rostfria behållare. De sistnämnda var perfekta för den som ville gräva ner sin egen tidskapsel.
Tidskapseln som nutida fenomen uppfanns av Tutankhamon. Åtminstone indirekt. När brittiske egyptologen Howard Carter år 1922 upptäckte den sedan tretusen år orörda gravkammaren kablades nyheten ut över världen. Ett helt rum med lika utsökta som ovärderliga föremål! En legendomspunnen civilisation frusen i tiden! Ett decennium senare blev rektorn för Oglethorpe University i Atlanta så inspirerad av fyndet att han ville skapa en modern, mer jordnära motsvarighet. Plats: en nerlagd simhall på universitetsområdet. Idén till The Crypt of Civilization var född. Innehåll: Tusentals vardagsföremål (damhandväska, konservöppnare) och drygt en halv miljon mikrofilmade böcker. Arbetet inleddes samma år som en svensk byggnadssnickare öppnade eget, inflyttad till huvudstaden från skärgården för att slå med sina falkvingar för civilisationens fromma.
Tidskapslar blev ett begrepp. Att gräva ner dokument och representativa föremål för att visa kommande generationer hur de själva och civilisationen utvecklats. Enligt The International Time Capsule Society planeras just nu osedvanligt många tidskapslar i västvärlden. Var och varannan institution och företag diskuterar innehåll. Digitaliseringen ställer till det. Det var definitivt tacksammare att lägga ner en trave LP-skivor . . .
Tre faktorer har drivit på tidskapselboomen senaste åren. Pandemin, världsläget och det faktum att USA fyller tvåhundrafemtio år 2026. Möjligtvis har samtliga tre faktorer att göra med en oro att världen skall gå under och att angelägen rekvisita bör grävas ner i tidskapslar innan det är för sent. Avkomlingar till de få lyckliga som överlever Ragnarök lär förr eller senare snubbla över tidskapslarna – och därmed få ledtrådar till varför det hela gick som det gick . . .
Även Einar Mattsson har förberett en tidskapsel. Samtliga anställda på huvudkontoret har fått i uppgift att på en lapp skriva ner en hälsning till de kollegor som är anställda i firman om tio år – när EM fyller hundra. Hur tror du företaget kommer att ha förändrats? Vilka krav ställs på oss? Vilka drömmar förväntas vi uppfylla? Svaren är avsedda att läggas i en tidskapsel, som plomberas och inte öppnas igen förrän vid hundraårsjubileet 2035. Uppgiften väcker förhoppningsvis värdefulla insikter till liv, såväl hos framtidens nya medarbetare som hos de trotjänare som fortfarande arbetar kvar inom företaget.
Enligt ITCS glöms 80% av alla tidskapslar bort, till existens eller belägenhet – och grävs således aldrig upp. Vad kan man dra för slutsats av det? Möjligtvis att människor är mer uppfyllda av ödesavgörande händelser eller jubiléer i stunden de äger rum. Nittioårskapseln på Rosenlundsgatan 58 riskerar inte att glömmas bort eftersom den inte kommer att grävas ner utan stå i lunchmatsalen de närmaste tio åren.
Tidskapseln som grävdes ner vid Världsutställningen i New York 1939 får inte öppnas förrän år 6939. Det är tvåhundra generationer dit. Hur långsiktigt är det klokt för ett företag att agera i en starkt föränderlig värld? Som vår nuvarande . . .
Var befinner sig Einar Mattsson om tio år? Det beror självfallet på vilken ytterligare riktning värld och omvärld tar. Och vilka beslut ledning och ägare fattar. Liksom mognad och omdöme hos familjeföretagets nästa generation . . . Den fjärde.
Om tio år fyller Einar Mattsson hundra år. Här på einarmattsson.se hittar du under jubileumsåret 2025 kortare betraktelser över vad som var kännetecknande för Stockholm för nittio år sedan. Men även artiklar kring hur 2030-talet kommer att gestalta sig. Einar Mattsson har skapat bostäder, hyrt ut och sålt bostäder i Stockholm i snart ett sekel.I så måtto är vi ett anrikt företag.
Men även vi kommer att förändras.