”Därför behöver en kommunikatör vara med genom hela processen” — fredagsporträttet med Liv Öberg

Vår sportiga kommunikatör kom till koncernen efter jobb på andra bolag inom fastighetsbranschen och för att få jobba med bostäder. Livs vurm för vikten av bra kommunikation går inte att ta miste på. Hon är också bestämd över att inga genvägar finns i jobbet, annat än möjligtvis stöd av AI. Jobbet måste göras. Läs mer om hennes läsintresse, bokklubben och vikten av träning:

Foto: Erika Norell/Einar Mattsson  

Berätta lite kort om din yrkesväg till Einar Mattsson. 
— Jag utbildade mig på Umeå Universitet och efter det ville jag gärna testa att jobba i en större stad ett par år. Åren tickade på och nu har jag bott och arbetat i Stockholm i 27 år. Min väg har gått via bland annat Wallenius och nu senast Akademiska Hus. 

Som kommunikatör har du koll på företags varumärke. Vad hade du för bild av Einar Mattsson innan, och skiljer sig dina tankar om koncernen då från nu? 
— Jag hade bestämt mig för att fortsätta i fastighetsbranschen, men ville samtidigt lära mig något nytt. Bostäder hade jag berört tidigare, men inte haft fokus på. Jag frågade kollegor i fastighetsbranschen vad de tyckte, vad de hört, både om varumärket och om företagskulturen. Svaren jag fick gjorde beslutet enkelt. Min egen bild var att det var en stor, seriös och långsiktig bostadsaktör i Stockholm.  

Du är kommunikatör med fokus på förvaltningsbolagets alla behov, vad gör du mer exakt? 
— Vår förvaltning är en stor organisation med ganska spretiga och spridda kommunikationsbehov. Jag skriver väldigt mycket, nyheter, internt och externt, hjälper till med hyresgästkommunikation och när kollegor behöver hjälp med klurigare projekt och texter. Kommunikationsstrategier och -planer är såklart också en viktig del i kommunikationspaketet. 
Just nu går mycket tid till den boendeapp som Einar Mattsson lanserar till 13 000 boende under våren. Det är mycket jobb, men roligt att arbeta med en ny kanal och i en bra projektgrupp. 
 
Vilka är de största utmaningarna när du jobbar med kommunikation idag? 
— Det är flera olika. En utmaning är att nå fram i det omtalade bruset, det är många som vill kommunicera, det finns ett överflöd av innehåll och information att ta del av. Hur når vi då ut med det vi anser är viktigt?  

På vilket sätt är du med och påverkar strategier och dina idéer? 
— Jag ser till att den viktiga kommunikationsfrågan inte glöms bort. Om ett projekt ska få de bästa förutsättningarna för att lyckas brukar det vara en framgångsfaktor att kommunikationen fungerar. Därför behöver en kommunikatör vara med genom hela processen. Om vi kommunikatörer kommer in på slutet är det svårt att göra ett lika bra jobb.  

Vad inom kommunikation är roligast? När är du som nöjdast? 
— Kommunikation är en servicefunktion. Så när jag tillsammans med både kommunikations- och verksamhetskollegor når ett bra resultat, då är det absolut som roligast. Jag gillar verkligen att jobba i team, det är en lärdom jag tillskansat mig under åren – det blir nästan alltid bättre när flera tänker ihop. Att ge en riktigt bra leverans gör mig väldigt glad och skapar energi.  
 
Hur mäts kvalitet i kommunikation? 
— Tja, det är både långsiktigt och kortsiktigt. På kort sikt, som också är viktigt, kan det vara antal likes, omdelningar och visningar. På längre sikt kan det vara hur vi engagerat och nått fram till våra mottagare, våra målgrupper, så då pratar vi mer varumärkesbyggande. 
 
Hur påverkar digitaliseringen kommunikationen med hyresgästerna? 
— Digitaliseringen är en stor hjälp här. Eftersom vi tar hand om människors hem är det viktigt att vi når dem it tid. Det kan vara information om praktiskt saker som vattenavstängningar, bredbandsfrågor eller renoveringar. När vi under våren lanserar boendeappen till alla hyresgäster, kompletterar den effektivt de kanaler vi redan har.  

Vissa hävdar att AI kommer göra att kommunikatörer inte behövs framöver. Stämmer det tror du? 
— Ja, till viss del kan det nog bli så. Jag tror dock att det snarare blir en framtid där kommunikatörens roll med AI:s hjälp blir än mer effektiv. Kanske lägger vi mer tid på strategier och planering och använder AI till utförandet? Oavsett så är det klokt att hänga med i utvecklingen, för förändring pågår hela tiden. 

Om jag snabbt vill få en bra inblick vad det pratas om i kommunikationsbranschen, vilka är dina källor för att hänga med då? 
— Jag är med i några nätverk på olika sociala kanaler och så är vi kommunikatörer i koncernen medlemmar i Sveriges kommunikatörer. Att nätverka med kollegor på andra företag tror jag också är nyttigt (och roligt!).  

I en grupp av människor, vilken roll tar du då? 
— Som för de flesta beror det på gruppsammansättningen. Jag kan leda om det behövs, men naturligt är jag en dedikerad och engagerad deltagare. Jag har inga problem med att synas och höras, men vill vara säker på att jag har bäst kunskap när jag har en ledarroll. 

Finns någon devis/motto som är din ledstjärna i ditt arbete? Någon förebild?  
— Vill man bli bra på sitt gebit behöver du sitta ner och göra jobbet. Ibland är det så enkelt, det finns liksom inga genvägar. Om du kan kombinera att vara lyhörd, ödmjuk och tydlig, då har du kommit en lång väg.  

Vilket är ditt favoritprogram på jobbet? 
— Det jag använder mest är nog Word i och med att jag skriver mycket, men hur tråkigt låter det? Jag säger också InDesign, även om jag layoutar mer sällan nu än jag gjorde förr. 
 
Vilka är dina tre viktigaste råd för att skapa sig en effektiv arbetsdag? 

• Tänk igenom arbetsveckan och lägg in arbetsuppgifter i kalendern
• Använd listor för att komma ihåg och prioritera 

• När det är trögt att komma igång, så villkorar jag min kaffepaus. ”Jag måste ha skrivit/gjort si och så mycket, för att få gå och hämta kaffe”. Haha!  

Du är musikintresserad, vad är det för genre du gillar bäst? 
— Jag gillar blandad musik, men är nog formad av ett kassettband som jag ramlade på när jag var i 12-årsåldern. Det var med David Bowie och efter det slukade jag allt med honom. Älskar pop som går åt det lite synthigare hållet, som Depeche Mode, Suede, Petshop Boys, Erasure med flera. Senaste konserterna jag varit på är Suede i Frihamnen, Bob Hund på Zinkensdamm och så försöker jag pricka in så många spelningar med Markus Krunegård jag kan! 

Läsande är viktigt för dig, och du är föga förvånande med i en bokcirkel. Hur hinner du med det?  
— Åh, det är lätt! Jag har alltid varit en storläsare. När jag var liten sa min dagmamma att jag nog skulle bli präst när jag blev stor (det yrke som läser mest, enligt henne).  
Jag är allätare; läser skönlitteratur, serieböcker, deckare och nobelprisvinnare, huller om buller. Är jag i gång med en bok jag gillar, då är den med överallt. Ofta läser jag flera böcker samtidigt. En på min Kindle (läsplatta), och en eller två fysiska böcker.  
 
— I min lilla bokklubb ”Bokerian” läser vi runt 12 böcker om året. Är det mycket annat att prata om blir det bara betygsättningen (1-10). Ibland blir diskussionerna längre och djupare. Jag älskar min Bokeria! Ibland transformeras den till Vineria, Reseria eller Blommeria. 

Du är en träningsfantast som håller kroppen igång med olika träningsformer. Vilka?  
— Ja, jag mår så bra av att röra på mig, som de flesta väl gör, bara man hittar sin grej. Jag har alltid tränat något. När jag var liten var det gymnastik, jag var gymnastikledare, spelade fotboll och sedan volleyboll. Jag har även kört taekwondo under fem år (blått bälte med något streck hann jag med), lite boxning och nu, sedan pandemin, är det padel som är extra kul. Jag tränar idag vanlig gruppträning på gym och joggar när det är fint väder.  
Nuförtiden är träningen ett måste – jag blev sjuk för några år sedan, och för att mäkta med medicinen som minskar risken för återfall, så är träning livsviktigt enligt läkarna. 
 
Hur är det att jobba på Einar Mattsson? 
— Jag fick en knackig start när jag började här i juni 2024, då jag blev sjuk bara några veckor in på den nya anställningen. På sätt och vis gjorde det att jag lite för snabbt fick insyn i den omtanke och människosyn som finns här. Under sjukskrivningen gick min provanställning över till en tillsvidareanställning, och stöttningen från företaget och kollegorna var varm och genuin. Det är jag fortfarande mycket tacksam för.  

Berätta något som få vet om dig.
— Min familj har skojat om att jag har en släng av ansiktsblindhet. Jag är så dålig på att känna igen folk att jag slutat titta på människor, av rädsla att jag borde känna igen dem och sedan inte gör det. Märkliga situationer har uppstått som när jag var på väg mot kassakön en gång, och så kom en tant och slirade in precis framför mig. Min man lyfte på ögonbrynen som för att meddela ”knasigt beteende” och jag nickade bekräftande. När det sedan var min tur att betala såg jag att det var min egen syster som var den inslirande damen ... Jag insåg då att det nog ligger något i det där om ansiktsblindheten.