Nyheter / 2019 / Fredagsporträttet med bebyggelseantikvarien Vicki Wenander: "Bostadshyressystemet är inte anpassat till ett byggnadsvårdande förhållningssätt"
2019-11-15

Fredagsporträttet med bebyggelseantikvarien Vicki Wenander: "Bostadshyressystemet är inte anpassat till ett byggnadsvårdande förhållningssätt"

Dagens fredagsporträtt handlar om Vicki Wenander, som är bebyggelseantikvarie i Stockholm. I kulturhistorisk viktiga projekt jobbar Einar Mattsson tillsammans med dessa kulturhistoriebärare och vi vill därför berätta mer om yrket, vad det innebär och hur Vicki ser på dagens byggnadsvård.

Vad gör en bebyggelseantikvarie?
– En bebyggelseantikvarie jobbar oftast med kulturhistoriskt strategiarbete, myndighetsarbete vid stat och kommun eller hos ett konsultföretag. Det kan också handla om stadsplanering, fastighetsunderhåll, kulturmiljö- och byggnadsinventering eller projektering och sakkunnig kontroll vid byggnads- eller trädgårdsupprustningar. 

– Det som gäller för oss alla, oavsett arbetsuppgifter, är att vi är specialister på kulturhistoriska värderingar och bedömningar hur en åtgärd påverkar kulturvärdena hos ett specifikt objekt.

Vad är mest fascinerande med ditt arbete?
– Att varje objekt är unikt och att alla objekt har en historia att berätta. I de allra flesta fall utkristalliseras objektets kulturhistoriska kvaliteter och karaktärsdrag först när du tagit dig tid att ta in vad objektet har att berätta.

– Varje gång jag jobbar med ett nytt objekt blir det ett spännande detektivarbete. När uppdraget väl är slutfört, har objektet ofta blivit som en vän – man har lärt känna varandra i vått och torrt.

Du har skrivit boken ”Byggnadsvård för lägenheter” om hur man bättre tar hand om sin lägenhet. Är vi slarviga med våra bostäder?
– Nej, det tycker jag väl inte, men många är alltför ofta aningslösa och framför allt vårdslösa. Att riva ut fullt funktionsdugliga inredningar och ibland helt utradera en lägenhets alla inneboende kvaliteter är nästintill hänsynslöst. Kasta inte ut något förrän det verkligen är helt utnött, annars slösar du både med dina egna och jordens resurser, och det är varken hållbart eller långsiktigt.

Du har nyligen jobbat tillsammans med Einar Mattsson i ett hus på Götgatsbacken. Hur går det till när ett byggbolag anlitar en byggantikvarie?
– Det är olika. Ibland är det stadsbyggnadskontoret som krävt att en fastighetsägare ska ta in en så kallat ”sakkunnig kulturvärden” i sitt byggprojekt. Lika ofta är det fastighetsägaren själv som hör av sig för att man redan från början vill ha specialistkunskap i det byggprojekt man planerar.

Är vi i Sverige duktiga på byggnadsvård, eller finns det andra länder som är föregångare?
– Jag skulle varken säga att vi är bättre eller sämre än något annat land. Som i alla andra frågor har vi kommit längre och lyckats bättre i vissa sammanhang, men inte nått lika långt i andra. Hur det ska värderas beror på vilka glasögon man har på sig och med vilken måttstock man mäter.

Är vissa bolag bättre än andra på byggnadsvård?
– Jag skulle vilja säga att utfallet snarare ligger på individnivå. Med en intresserad och kunnig projektledare, som styr projektet mot en byggnadsvårdande/hållbar profil, går det alltid att hitta bra och vettiga lösningar.

Vilket är ditt absolut roligaste jobb hittills? Vad berodde det på?
– De senaste åren har jag arbetat med att återställa tre rum i en byggnad till exakt samma utförande om när huset uppfördes under tidigt 1930-tal. Det tar sin lilla tid eftersom arbetet fortskrider i den takt som vi hittar svar på de frågor som uppstår. Att resultatet kommer att blir så bra, beror mycket på att fastighetsägaren inte är beredd på att kompromissa med kvaliteten, trots att tidplanen spruckit för länge sedan.

Idag pratar vi i bostadsbranschen om social hållbarhet, vad betyder det uttrycket för dig?
– Att sätta människan i centrum, precis som vi praktiskt taget alltid gjort i bostadssammanhang, även om värdegrunden och vilka som inkluderats varierat genom åren.

– Den sociala hållbarheten måste hålla över tid. Vi kan inte stirra oss blinda på den kontext vi befinner oss i just nu. Vi måste respektera uttrycken för de tidigare generationernas kriterier för social hållbarhet, och göra vårt bästa för de som kommer efter oss får det minst lika socialt hållbart.

Du skriver för tidningen Gods & Gårdar. Finns det trender inom byggnadsvård?
– Nej. Byggnadsvård är ett förhållningssätt med principer för hur man kan tänka och vad man kan göra för att på ett klokt sätt ta hand om sitt hus, sin trädgård, sin lägenhet eller sin balkong. Sen finns det förstås trender när det gäller vilka objekt man ska byggnadsvårda. Det är snarare ett uttryck för tidsandan i stort.

Om du är på semester och passerar ett gammalt till synes övergivet torp någonstans, blir du nyfiken på att stanna för att knacka på för att titta in?
– Nej, faktiskt inte. Nyfiken kan jag bli, men att knacka på gör jag inte. Däremot kan jag kupa händerna och trycka näsan mot en glasad port till ett flerbostadshus för att få en glimt av trapphuset.

Nu har vi pratat dåtid. Vilken är din bästa modernaste vardagspryl?
– Det är nog min dator, i kombination med dess uppkoppling till internet.

Till sist. Vissa tycker att vi fastighetsägare bara river och sliter ner för att kunna höja hyrorna. Är det en sann bild av fastighetsägare idag, eller kan du som expert se att vi renoverar för att husen ska hålla i minst 100 år till?
– Du ska få ett rakt svar. Det finns både ris och ros att ge, vilket gäller för så gott som alla fastighetsägare med hyreslägenheter i sitt bestånd. Dagens bostadshyressystem är inte särskilt väl anpassat till ett byggnadsvårdande förhållningssätt. Det är något som jag tycker branschen måste göra något åt, alldeles särskilt nu när hållbarhetstänket har nått fram till de allra flesta.
Det är verkligen inte hållbart att fortsätta med de hyressättningsprinciper som gäller idag. Det gynnar varken kulturmiljövården eller den sociala hållbarheten.

Om jag vill bli bebyggelseantikvarie, hur gör jag då?
– Sök de utbildningar som finns på landets universitet och högskolor. Självklart kan man lära sig en hel del på andra sätt genom att vara vetgirig och kunskapstörstande. Läser du många böcker i ämnet, går på seminarier och konferenser som behandlar kulturmiljövårdens frågor, arbetar på ett företag som har kulturmiljöarbete som en nisch och följer samtidsdebatten, så lär du dig mycket.

Tack!

 

2020-06-30
Håll avstånd, håll ut, rädda liv
Vi ber dig som har ett ärende att inte besöka oss eller ta emot besök från oss om du har hosta, feber, snuva eller ont i kroppen. Kontakta oss istället via telefon, mejl eller felanmälan.

Vi på Einar Mattsson gör allt för att du som kund ska känna dig trygg med oss. Våra kunder och medarbetares säkerhet har därför högsta prioritet. Vi följer löpande utvecklingen av situationen med anledning av Coronaviruset/Covid-19  och anpassar våra arbetsmetoder därefter.  Läs mer.
Fråga oss